Detta spelet är ett living card game vilket innebär att det kontinuerligt kommer ut expansionen på 60 kort. Vi spelade med core set + expansionen The Hunt for Golum (som är del 1 av 6 i serien Shadows of Mirkwood) och uppdraget vi körde är från The Hunt for Golum och har difficulty level 4 (mellansvårt).

Upplägget av korten på spelbordet ser ungefär likadant ut som på spelet Blood Bowl: Team Manager - The Card Game.

Närmast i bilden ovanför är min "Threat level" räknare. När den når upp till en viss nivå så är spelet över för min del men mina medspelare kan fortsätta att spela ändå såvida inte deras också har kommit upp i den högsta nivån. Korten ovanför min "Threat level" räknare är mina Heroes. Det är med hjälp av dom och deras olika förmågor som jag ska försöka klara av uppdragen och överkomma eventuella hinder som diverse olika fiender som dyker upp under spelets gång. På hand har jag också 7 kort som jag med hjälp av resurser kan spela ut och det kan vara allierade eller någon utrustning eller något annat som hjälper mina Heroes på uppdragen. Varje ny runda drar jag ett nytt kort och tar upp på hand från en draghög.

Varje runda dras det också kort från högen i mitten på bordet. I den högen ligger alla "locations" och monster som du kan behövas slåss emot för att komma vidare i uppdraget. Varje location och monster kort som man drar från mittenhögen har ett värde på sig (threat value) och om det sammanlagda värdet från alla dom korten överskrider spelarnas sammanlagda värden från deras Heroes och allierade de har ute i spel så ökar "Threat level" med så mycket som det skiljer. Skulle det dock vara tvärt om så får spelarna lägga "progress tokens" på det respektive uppdrag de är på. Ett uppdrag behöver ett visst antal "progress tokens" för att bli avklarat.

På bilden ovanför ser du "Damage tokens" (dom röda) som du lägger på ett monster, dina heroes eller dina allierade om de skulle bli skadade. Dom gröna längst åt höger är "Progress tokens" och dom läggs på uppdrag ni är på och när ni har kommit upp i ett visst antal så är det uppdraget avklarat. De längst upp till vänster på bild är resurser. Varje spelare får ett visst antal resurser i början på varje runda som de använder till att spela ut korten de har på hand.

Det va spelet förklarat i grova drag. Jag kan inte gå in på alltför många detaljer för då blir det som att sitta och skriva en regelbok.

Nördarna tycker till

Anders

Spelet är roligt i och med att det är unikt i sin kombination av living card game/co-operativt. Det är hyfsat enkla regler i grunden men med alla kombinationer av kort och handlingar man kan göra samt interraktionen med vad de andra spelarna gör så blir spelet rätt så komplext. Vi har spelat för få gånger för att uppfatta strategier men man märker att spelet har ett bra djup. Jag tycker de har fångat Tolkiens värld bra och fångat in hans berättelser bra i spelets mekanik. Helt klart ett bra spel som kommer växa genom att vi spelar med och lägger till fler kort.

Betyg:  

Martin

????????????

Betyg ??

David

Jag har alltid haft det svårare att leva mig in i händelseförloppet i "Living Card Games" än vad jag har i traditionella brädspel. Jag tror att stor del av det beror på att man inte har något spelbräde som ger dig en grafisk bild på hur det ser ut runt omkring dig. För inlevelseförmågans skull tycker jag att det är väldigt viktigt. När det kommer till spelmekanismen så finns det inget att klaga på. Spelet flyter på rätt fort och ni lär bli varse om ganska snart att samarbete är A och O i detta spelet. Betyget jag sätter är så som jag tycker och känner nu men det kommer komma ut många mer expansioner till spelet så det lär växa och få mer kött på benen i framtiden. Definitivt ett spel att hålla ögonen öppna för, det kan bara bli bättre.

Betyg:  

Tycker du att Arkham Horror har för många kort och du vill ha dom snyggt organiserade? Då är denna, möjligtvis, nya expansion till Arkham Horror något för dig. Den är fortfarande på "kickstarter" stadiet och samlar in pengar från fans runt om i världen som är villiga att hjälpa till att få detta projekt till produktions stadiet. 

Det är snyggt designade plastmodeller i riktig Lovecraft skräck anda som ska hålla korten åt er när ni spelar och organisera dom på ett snyggt sätt, samt alla tokens och monster kort.

Dessa kan hålla location cards och kan ställas ut en på varje område.

Denna brickan är för era "Investigators" och alla hans/hennes utrustningskort och diverse olika tokens.

Denna är menad att hålla "Other worlds" korten, "gateway" brickorna och alla monster brickor i den lilla skålen i mitten

På den här kan ni sortera de små korten och använda er av de olika, flyttbara, sorteringsbrickorna.

Riktigt snygg expansion det här och jag tror detta kommer bli verklighet inom en snar framtid. För att sätta igång detta behöver skaparen minst 5000 dollar och givmilda personer har redan gjort så han är uppe i 4500. Så detta är något att hålla ögonen öppna för alla ni Arkham Horror spelare. Känner ni för att donera en liten slant så ger jag er länken till sidan för detta kickstarter projekt här nedanför.

Crafthulhu Card Holders/Displays & Component Trays

Twilight Imperium är ett spel utan dess like. Det är så mycket mer än bara ett spel, det är en episk rymdsaga där du utforskar rymden och planeter, du bygger upp din flotta, du utvecklar din teknologi, du skickar politiska representanter till det galaktiska rådet, du startar handelsförbindelser och allianser, skyddar värdefulla artefakter, bygger kolonier och raffinaderier för att öka din produktion och få mer politiskt inflytande, du kan ge dig ut med ledare i fält som stöd för dina trupper, du kan kidnappa din fiendes ledare, ni kan skapa muntliga överenskommelser som redan i nästa tur kan brytas som en kniv i ryggen, du kan utveckla teknologi avsedd endast för den rasen du spelar och bygga gigantiska flaggskepp att leda din flotta, allt detta och lite till är sagan som kallas Twilight Imperium.

För att få ut så mycket man kan av spelet ska det helst spelas med de bägge expansionerna som släppts till spelet, Shattered Empire (till vänster) och Shards Of The Throne (till höger). I Shards Of The Throne medföljer också ett förskrivet scenario man kan spela men det krävs att man är minst 4 personer. Vi är alltid 3 i våran lilla nördgrupp så vi kommer aldrig få nöjet att spela detta scenario.

Spelplanen byggs upp med hjälp av hexagoner och den är olika stor beroende på hur många spelare man är. Spelplanen ni ser på bilderna ovanför är den minsta spelplanen, avsedd för endast 3 spelare. Alla spelare hjälps åt att bygga upp spelplanen och sätter sedan ut sina start trupper i sitt "Home system". För er som har spelat spelet Puerto Rico så fungerar Twilight Imperium på ungefär samma sätt. Varje spelare väljer ett strategi kort varje runda som de ska använda sig utav utöver det vanliga att flytta samt bygga din flotta. Det finns 8 olika strategi kort att välja mellan och bland dom kan du utföra en politisk omröstning genom att sända dina representanter till det galaktiska rådet. Men du får vara försiktig, din moståndare kan ha skickat en lönnmördare för att lönnmörda din representant. Du kan bilda handelsförbindelser med någon av de andra spelarna, du kan vara på offensiven och gå till anfall, du kan hålla dig undan och utveckla din teknologi och mycket mer. Du kan när som helst utföra denna strategi och en runda fortsätter tills alla spelare har spelat ut sitt strategi kort och alla säger pass. Då börjas det om på en ny runda.

Beskrivningen ovan var en extrem förenkling över hur en runda i Twilight Imperium ser ut. Det finns massor med mer valmöjligheter och händelser. Komponenterna till spelet är massiv. Det finns markörer, spelkort och plastfigurer i hundratals och ett gott råd är att ha dom väl sorterade i zippåsar och inte i slängda, blandade i spelkartongen för då får du ett rent helvete att sortera det inför varje spelrunda.

Bilden ovanför visar bara en väldigt liten del av alla komponenter som medföljer spelet.

Varje planet i spelet har ett eget kort där det visar planetens resursvärde och politiska inflytande samt en kort historia om varje planet står beskrivet i kursiverad stil. En underbar liten idé och intressant läsning för er som vill leva er in i lite av historian om detta universumet.

Varje ras i spelet har ett eget "Race sheet" där det står vilka trupper dom startar spelet med och vilken teknologi de har att börja med samt lite beskrivning av just den rasens speciella egenskaper vilket är unikt för varje ras och vänder man på detta ark står det en lång text om rasens historia i Twilight Imperium universumet.

Nördarna tycker till

Anders

Twilight Imperium har en perfekt blandning av strategi, fina komponenter, hanterbara regler och ändå komplexitet. Dessutom är det satt i en intressant och välskriven värld. Med expansionerna blir det lite svårt att inte glömma bort någon regel här och där men det beror framförallt på att vi inte spelat så många gånger. I och med att man får poäng genom att klara olika sorters uppdrag så blir inte allt inriktat på strider vilket ger spelet variation och det finns flera vägar till seger. Helt klart ett av de bästa spelen på marknaden!

Betyg:  

Martin

Ett mycket roligt spel om krig och politiska maktspel i rymden. Regelmässigt kan det nog ta några gånger att verkligen lära sig det men när det väl sitter så kan ni räkna med många roliga timmar. Det jag gillar mest med Twilight Imperium är hur detaljerat allt är. Alla raser och deras hemvärldar, alla planeter, skeppen, de politiska ombuden, karaktärerna (som fanns med i en av expansionerna). Det finns så mycket potential i detta spel och jag hoppas innerligt att det kommer mer tillägg och även utanför brädspelet kan jag se att detta skulle kunna bli som Mass Effect med tv-spel, böcker och TPB-tidningar.

Betyg:  

David

Twilight Imperiums stora charm är de många valmöjligheterna man har och den stora variationen på händelser. Ingen runda är den andra lik men vad som är dess charm kan också vara spelets stora nackdel. Ibland är det för mycket att hålla reda på att vissa saker faller i glömska, man råkar förbise vissa regler ibland men man kommer oftast på sig själv i efterhand och sedan lär man sig av sitt misstag så det är inget kvarlevande bekymmer. Spelet har mycket regler men dom är bra förklarade och det ges alltid tydliga exempel i regelboken. Ett tips är att spela spelet endast med grundspelet först, och övergå sedan till de bägge expansionerna när grundreglerna sitter.

Hur betygsätter man ett spel som är så mycket mer än bara ett vanligt brädspel? Hur sätter man ett betyg på ett spel som tar dig genom ett rymdimperiums uppbyggnad och fall med politiska intriger, krigsförklaringar och falskspel med en extremt stor variation av olika saker man kan göra på vägen dit. Hur kan man med rättvisa återge i ord och platsa in ett spel som detta i en betygskala, ett spel som har satt ribban hur episkt ett brädspel kan bli, utan att nedvärdera det? Jo, man får töja på betygskalans gränser.

Betyg:    

Space Empires går ut på att ge sig ut i rymden och utforska, kolonisera planeter för att utvinna deras resurser och utrota dina fiender. Spelet ingår i 4X genren som betyder Expand, Explore, Exploit och Exterminate. Du koloniserar planeter i syfte att utvinna mineraler och resurser som du kan använda till att bygga nya skepp till din flotta eller till att utveckla teknologin på dina skepp.

Spelplanen är uppdelade i hexagoner och i varje hexagon lägger man en liten bricka, nedåtvänd, så man inte kan se vad som döljer sig där under. Det kan vara en ny planet att kolonisera, det kan vara ett svart hål eller en super nova eller till och med ett gammalt skeppsvrak från en okänd ras som du kan bogsera hem och utvinna teknologiska framsteg ifrån.

Bilden ovanför till vänster visar hur spelplanen ser ut när spelet börjar och den högra visar en spelares hemvärld och några utforskade hexagoner där brickorna blivit uppåtvända och visar tex en nebulosa och en annan visar ett asteroidbälte. Om man vill att spelet ska flyta på snabbare i början kan alla spelare flytta sina skepp samtidigt istället för att var och en flyttar var för sig. Så länge inte flyttningsfasen påverkar något taktiskt sett så kan alla flytta samtidigt. Men längre in i spelet, då man börjar närma sig varandra och gå till anfall mot varandra, då är det lite viktigare att man håller koll på vilkens tur det är att flytta osv.

En spelrunda ser ut på följande sätt: Spelare 1 flyttar sina skepp och sen de andra spelarna i turordning. Sen börjar det om igen på den första spelaren som flyttar sina skepp en andra gång och sen får de andra spelarna flytta en andra gång och sen upprepar man proceduren en tredje gång för att sen gå över till Economic Phase.

Efter att varje spelare har fått flytta sina skepp i tre omgångar så är det dags för något som heter Economic Phase. Det är då som varje spelare räknar ut sina tillgängliga mineraler och som kolonierna på de koloniserade planeterna växer. En fullt utvecklad koloni genererar 5 Construction Points och det är dessa Construction Points spelarna använder sig utav för att köpa nya skepp och utveckla sin teknologi. Det är mycket att hålla reda på men man får med ett formulär för att hjälpa till att hålla reda på alla ens tillgångar (bilden nedanför)

Spelet har alltså inga pjäser som det brukar finnas i brädspel utan varje skepp, planet... ja precis allt i spelet representeras av små brickor. Det kan därför vara en bra idé att förvara dessa brickor på ett bra sätt och inte bara vårdslöst kasta tillbaka dom i spel kartongen när spelet är slut. Jag köpte en fiskelåda på intersport och lade brickorna i.

På bilderna ovanför ser ni hur spelbrickorna ser ut och när dom är sorterade i fiskelådan jag köpt.

Nördarna tycker till

Anders

Space Empire har en bra balans mellan strategi och komplexitet. Reglerna är inte så svåra efter man spelat en stund, dock är inte regelboken den bästa utan man behöver spela lite och sen läsa om den för att inte missa något. Spelets rundor går ofta fort även om strider där många skepp är inblandade kan ta några minuter (vi spelade i två sessioner och i session två fick jag mest sitta och kolla på när de andra två spelarna stred mot varandra). Economy phase som sköts med penna och papper var spelare för sig är lite udda men det fungerar (ifall spelarna är ärliga). Spelet är bra men Twilight Imperium som vi spelar ibland är bättre, både vad gäller regler och komponenter (det är roligare med plastfigurer än pappersrutor)

Betyg:   

Martin

Ett väldigt roligt spel om rymddominans. Man spelar ett imperium som ska besegra de andra spelarnas imperium. Lätt att leva sig in i spelet då striderna kan bli väldigt intensiva och roliga (om man kommer ut segrande) och ovissheten om vad som döljer sig i nästa ruta gör spelet väldigt spännande. (Det ligger en bricka i varje ruta i spelet som man ska vända på när man kommer dit). Det kan gå åt vilket håll som helst, dina skepp kan förintas eller så kan du grunda en ny koloni om du hittar en planet. Bara man lär sig regelsystemet så är detta verkligen ett spel att rekommendera men är man en oerfaren gamer ska man nog inte börja med det här om man säger så...

Betyg:    

David

Jag älskar det här spelet! Jag har alltid gillat hela det här konceptet att kolonisera planeter och utvinna resurser för att få kolonier att blomstra. Jag finner sådan oerhört fascinerande av någon anledning. Striderna kan ta rätt lång tid att utföra då det är väldigt mycket att hålla koll på men jag fann det lika spännande när mina två motspelare stred mot varandra som när jag själv var inblandad i en strid, resultatet av den striden påverkar mig i allra högsta grad också. Vid första syn kan man tro att det är massor att hålla koll på men jag tyckte det smälte in förvånansvärt snabbt och inom bara två eller tre rundor så var man inne i rutinerna så låt inte de många brickorna och formulär avskräcka er, ni går miste om ett fantastiskt spel om ni gör det.

Betyg:    

Även om man inte sett TV serien så tror jag att detta spelet skulle göra sig bra på en spelkväll men självklart går man miste om rätt mycket när man inte gjort det. Spelarna spelar människorna ombord på rymdskeppet Galactica som är på väg mot planeten Kobol som är deras slutdestination. Men en av spelarna är en Cylon, en spion åt fienderna som försöker förinta skeppet Galactica, men ingen vet vilken det är. Man börjar iaktta och analysera varje rörelse och drag dina spelare eller motspelare gör just för att kunna fastställa om dom är din medspelare eller motspelare. När Cylonen väl har avslöjat sig själv då börjar samarbetet de andra spelarna sinsemellan och resan till planeten Kobol blir betydligt farligare. Cylonerna skickar sina Bastestars (stora rymdskepp) för att genskjuta Galactica samtidigt som de skickar ut sina Raiders (stridsskepp) och Heavy Raiders för att borda Galactica med sina marktrupper The Centurions och om Cylon spionen inte har blivit avslöjad än så kan han ställa till med stor skada under dessa anfall.  Bilden nedanför visar Galactica omringad av två Basestars och några Cylon Raiders.

Galactica är utrustad med en "Jump Drive" som gör så att skeppet, när den väl är fulladdad, kan hoppa ut i hyperrymden och fly från sina fiender. Men det tar några rundor innan denna "Jump Driven" är fullt laddad och mycket hinner hända på dessa rundor. Man kan göra ett "jump" innan den är fulladdad men då riskerar man att förlora några civila skepp som följer Galactica på sin resa genom rymden och förlorar man för många civila skepp förlorar man spelet. Efter 8 hopp så har Galactica nått sitt slutmål och dom spelarna som spelar människorna har vunnit spelet och den som spelar Cylonen har förlorat om dom når sitt mål. Men lyckas Cylon spionen få Galactica förstört innan de når sitt mål så har Cylon spelaren vunnit.

De två bilderna ovanför visar en liten del av spelplanen och några av de snygga plastmodellerna som följer med i spelet föreställande människornas Vipers och Cylonernas Raiders. För er som har sett TV serien så skulle jag vilja säga att detta spelet är precis som ett avsnitt i första säsongen som  heter 33. Har ni sett det avsnittet så kan ni tänka er på ett ungefär hur pressad man känner sig i det här spelet.

Nördarna tycker till

Anders

Jag har aldrig sett tv-serien så man skulle kunna tro att spelupplevelsen blir fattigare för mig men jag tycker temat på spelet är inte så väsentligt egentligen. Det som gör spelet roligt är spelmekanismen som går ut på att gissa vilka spelare som är "goda" eller "onda" och detta skulle kunna göras i vilket sättning som helst. Spelet faller i den bra kategorin med spel där reglerna inte är krångliga (reglerna satte sig på 15 min) men det finns ändå många valmöjligheter för spelaren att ta hänsyn till. Nu har vi bara spelat en gång men det verkar balanserat, det var inte säkert hur utgången skulle bli och det var spännande på slutet. Helt klart ett bra spel!

Betyg:   

Martin

Jag sveptes med lika lätt i spelet som i den underbara nyinspelade tv-serien. Paranoian och spänningen om vem som är en Cylon eller inte återupplevde man verkligen i spelet. Den spelaren som är en Cylon kanske inte ens vet det förrän det har gått ett tag in i spelet. Människornas mål är att komma fram till planeten Kobol och Cylons uppgift är då att se till att dom inte kommer fram. Reglerna var väldigt lätta så det blev inte mycket bläddrande i regelboken. Det flöt på väldigt bra. Men jag tror att detta spelet hade varit som roligast med fyra eller fem spelare men det är klart godkänt med tre också. 

Betyg:   

David

Första gången man spelar ett spel brukar det vara svårt att ge ett rättvist omdöme då det blir mycket bläddrande i regler när oklara situationer dyker upp och det har en tendens att sänka spelupplevelsen men i detta spelet gick det rätt fort att lära in reglerna och efter bara några rundor flöt det på väldigt bra. Att du inte riktigt vet vilken som är din motspelare eller medspelare tycker jag var rätt roligt då det sätter en extra prägel på spelet. Det finns två expansioner till detta spelet och jag tror att det kommer levas upp till sin fulla rätt när man spelar med alla.

Betyg:   

Inom en snar framtid kommer jag förhoppningsvis bli delägare till miniatyrspelet Star Wars X-Wing. Det är inget brädspel i klassisk bemärkelse utan kan nog mer räknas som ett figurspel. Spelet är för 2 spelare varav en får samla på Empires rymdskepp och en får samla på Rebellernas och de släpps i små expansion packs. Till en början kommer man få spela med ganska få skepp men efter ett tag, när man lyckats samla på sig lite skepp kan det till slut bli rätt stora slag med många ikoniska rymdskepp från hela Star Wars sagan!

I Onsdags kväll va de dags för ännu en spelkväll och denna gången tog vi oss igenom en omgång av det H.P Lovecraft baserade spelet Mansion of Madness. Spelet leds av en spelledare som håller i äventyret och kontrollerar alla monster och resten av deltagarna är spelarna som spelar varsin "investigator". Innan varje äventyr börjar läser spelledaren upp bakgrundshistorien till äventyret varpå, när spelet väl satt igång, spelarna sätter igång med att leta upp ledtrådar samtidigt som de kan hitta mycket användbar utrustning i deras kamp mot de diverse olika Mythos varelserna som kan dyka upp.  Ibland kan man stöta på låsta dörrar eller kistor och för att komma åt innehållet måste man lösa ett pussel. Det finns en rik variation av pussel i spelet och bilden nedanför visar ett av många exempel. Det föreställer en tavla, ett familjepoträtt som har blivlit lite ommöblerat och spelaren måste i 4 drag sätta ihop tavlan. Men tiden är knapp, du har 1 minuts betänketid! Den vänstra bilden visar hur pusslet såg ut olöst och den högra visar hur det ser ut när spelaren löst det.

I spelet medföljer plastfigurer till både spelarnas "investigators" och till alla de olika monstrena. Figurerna ser riktigt bra ut och är man riktigt hängiven kan man alltid måla figurerna om man är duktig på det. Bilden nedanför visar när min "investigator" ställs inför en Mi-Go.

Spelbrädet är snyggt desginat också och det byggs ihop enligt beskrivningen från äventyret  ni ska spela. Bilden nedanför visar min "investigator" när hon smyger runt inne i sin farbros gamla herrgård och letar efter ledtrådar.

Nördarna tycker till

Anders
MoM spelar man mest för stämningen och historien. Som "keeper" vill man inte dra på fullt och döda investigators för det förstör historien till viss del. Så det blir lite som en lightversion av rollspel med fina komponenter och det är inte alls dumt. Jag gillar det enkla i spelmekanismen, det uppstår väldigt sällan några situationer där man blir osäker på reglerna. Det man kan önska är att det skulle vara lite mer Lovecraft stämning, vissa scenarion blir mer som en traditionell skräckhistoria. Överlag, helt klart ett bra spel och ganska unikt i spelvärlden.

Betyg: 

Martin

Mansions of Madness, som är ett av många spel baserade på författarens H.P Lovecrafts ockulta värld, tar med spelarna på en skräcktur i sann lovecraft anda. Spelet flyter på bra p.g.a lätta regler så det är skönt att kunna undvika allt bläddrande i böcker som kan ske ibland. Spelet har en "spelledare" som ska ta död på de andra spelarna medan de andra ska klara upp mysteriet de har svepts med i. Jag har inte spelat många skräckbetonade brädspel så jag har inte mycket att jämföra med men spänningen stiger ju närmare slutet man närmar sig.  Detta spel får en fyra. Andra spel har en tendens att bli lite sega ju längre tid man spelar men i Mansions of Madness är det tvärtom. 

Betyg: 

David

Jag är nog den enda i vår lilla nördgrupp som är ett mediokert Lovecraft fan. De kortspelen och de brädspelen jag har spelat hittills som är baserade på hans värld har jag haft bekymmer att sätta mig in i men detta spelet fick med mig på noterna redan från första spelomgången. De lätta reglerna och de dystra, melankoliska spelbrädet i samband med de snyggt detaljerade plastfigurerna tar dig halvvägs i stämningen menats din egna fantasi och inlevelseförmåga får ta dig resten av vägen och med de välskrivna äventyren och en spelmekanism som får det att flyta på hela tiden så är det inga som helst bekymmer.

Betyg:   

För nästan exakt 1 vecka sen satte vi oss och spelade mitt nyinköpta spel Infiltration. Man spelar varsin "operative" som är anlitade av en man för att ta sig in i  CyberSolutions Inc. byggnad och ladda ner och stjäla data filer. Spelet utspelar sig i framtiden och i staden New Angeles  råder hård konkurrens inom android teknologi marknaden. På gränsen till en revolutionerande upptäckt ser det ut som om CyberSolutions Inc. kommer bli nästa globala storföretag och hotar vinsten för andra redan väl etablerade företag inom branchen.

Som spelare spelar ni alltså varsin "operative" anlitade av en man att stjäla datafiler. Spelplanen består av 13 rum, alla representerade av ett rumskort. Alla rumskort är vända med ryggen uppåt så ingen av spelarna ser vilka rummen är förrän man går in i rummet och får då vända på rumskortet. Bilden nedanför visar hur ett rumskort ser ut.

Spelplanen byggs upp precis som en trappa. Alla spelarna börjar längst ner utanför första rummet och rör sig uppåt. Bilden nedanför visar hur spelplanen byggs upp. Sen finns det alltid ett "secret room" som endast kan äntras från två andra speciellt utvalda rum, det är det rumskortet som ligger i vågrätt riktning.

Varje rum innehåller varierande antal datafiler man kan ladda ner. Sen kan rummen innehålla "lab workers" eller "tech locks" vilket innebär att om du dödar "lab worker" eller lyckas hacka dig genom "tech lock" så låser du upp mer datafiler som du kan ladda ner. Den som har mest datafiler i slutet av spelet vinner. Men du måste också ha flytt från byggnaden. Är du kvar i byggnaden när spelet är slut anses du ha åkt fast av säkerhetsstyrkorna som har anlänt.

Bilden ovanför visar Secutiry Trackern. Den börjar på 0 men höjer sig hela tiden. Den visar hur nära säkerhetsstyrkorna är byggnaden. Hinner ni inte fly ut ur byggnaden innan den når 99 har ni åkt fast så det gäller att inte vara för långt in i byggnaden när den börjar närma sig 99, ni måste hinna ut ur byggnaden med alla datafiler ni har laddat ner!