Igår såg jag klart på första säsongen av Homeland. Serien är riktigt bra men jag förväntade mig mer av den. Den var inte så oförutsägbar som jag först trodde. Den är inte förutsägbar under några omständigheter men jag tycker den saknar dom helt oväntade och tvära intrigvändningarna som man ser i serier som 24 och Game Of Thrones. Första säsongen gav mig i alla fall lust att vilja fortsätta och se andra säsongen vilket jag ska ge mig på att göra så fort jag tittat klart på andra säsongen av Nikitia. Jag har aldrig irriterat mig så mycket på en person som jag har gjort i Homeland. Jag har suttit och stört mig så in i h*****e på den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Carrie Mathison spelad av Claire Danes. I vissa tillfällen kan mitt förakt ändras och i vissa korta ögonblick kan jag tycka synd om  henne istället då hon hela tiden kämpar mot den diagnosen hon har (minns inte vad det va nu). Hennes karaktärs största problem är att hon vill göra helt rätt saker men hon gör dom på helt fel sätt så jag blir bara irriterad på henne istället.