"Oglor create life, Oglor take it away. Oglor god! . . . until Master return."

Detta är en rolig flavor text tycker jag. En varelse, en Homunculus, sitter ensam i sitt lilla labb någonstans där han skruvar och grejar, bygger och pysslar, för att skapa liv samtidigt som han tar andra liv för att åstadkomma detta och i sin lilla slutna värld i hans isolerade boning har han börjat se sig själv som en skapara av liv, ett allsmäktigt väsen, en Gud. Trots sitt storhetsvansinne sjunker han ner till jorden då och då och allt han sagt om sig själv,hela hans gudabild som han byggt upp, faller samman när han inser att han inte längre är den guden han hade trott, hans mästare kan ju återvända närsomhelst.