Nu drar jag på semester i en vecka, på återseende!

Starzinger

He-Man må ha varit den mest klassiska men Starzinger var och fortfarande är i särklass den bästa. Detta va den första serie jag någonsin såg som inte hade ett lyckligt slut. Starzinger var helt banbrytande för mig och för första gången fick jag skåda död, sorg och smärta i en tecknad serie, sånt som andra tecknade barn serier gör allt i sin makt att förhindra. Det finns massor med starka och emotionellt kraftfulla scener i Starzinger som tillsammans med det fantastiska soundtracket skapar en grym medkänsla och inlevelse gentemot huvudpersonerna. Endast ni som har sett Starzinger vet vad jag pratar om här.

För att ta ett exempel i avsnittet "Rafrigernas slav" då en planets största och mest vackra blomma har blivit muterad och nu härjar på planeten som rasande monster. En man vid namn Orio, som tvingas leva som slav under rafrigerna,  som överlevde menats hans älskade fru Tenis dog i attacken. I slutet av avsnittet offrar Orio sitt egna liv så att Cogo kan döda Rafrigar, monstrernas ledare. Cogo tvingas döda monstret tillsammans med Orio och han plågas av detta. Skuldkänslan blir så stark hos Cogo att han säger till Aurora att han med vilje dödade Orio och att han inte känner någon ånger över detta just enbart för att Aurora ska straffa honom även om han vet att smärtan han får utstå kommer bli oumbärlig. Scenen jag pratar om ser ni på klippet här nedanför.

Det finns ingen serie som har betytt så mycket för mig som Starzinger. Alla avsnitt släpptes inte i Sverige dock. Av någon anledning fick dom för sig att bara släppa ett fåtal utvalda avsnitt. Vi fick aldrig se hur allting började här i Sverige tex, utan vi dök liksom rakt in i handlingen. Vi fick tex aldrig reda på att Cogo satt fängslad på en öde måne, infångad där av Dr. Kitty, för att han va ett alldeles för stort hot. Han styrdes av sin agressivitet och sina vilda impulser och tillsammans med hans cybernetiska implantationer gjorde det honom oslagbar och ytterst farlig. Det va därför prinsessan Aurora fick pannbandet som hon skulle sätta på Cogos huvud så hon kunde infliktera oerhörd smärta på honom när han gick överstyr. Hon fick lura Cogo att ta på sig pannbandet genom att säga att det skulle ge honom otroliga krafter om han bar det. När han väl satte det på huvudet fick han aldrig av det igen.

Ännu en stark scen jag måste skriva om är slutet. Det slutade inte lyckligt och jag kommer ihåg hur jag och alla mina kompisar som såg detta satt med tårfyllda ögon (kom ihåg att vi va bara barn) för att Cogo inte fick Aurora även om de bägge ville ha varandra. Det va därför denna serien blev så oerhört viktig för mig. Det  va den första serie som lärde mig att allting slutar inte lyckligt. Det finns en mörk sida av livet också och den är minst lika stark och verklig som den ljusa delen. Än en gång så gör det oerhört mäktiga soundtracket sin del i denna fantastiskt starka och känsloladdade scen här nedan!

Sen måste jag avsluta med att ge er introlåten till serien också. Det blev lite väl många youtube klipp i detta inlägg men Starzinger kan inte bara beskrivas med ord, det måste upplevas!

Kom precis på idén att skriva lite om alla de tecknade serier jag såg i  min barndom. Det kan bero på att jag har vuxit upp eller kanske inte men jag tycker att kvalitén på tecknade program har sjunkit till en fullständig hjärndöd nivå på senare år. Jag ska nog vara tacksam att jag växte upp på det härliga 80 talet, där de tecknade serierna fortfarande hade klass, istället för i dag då dagens ungar spenderar all sin tid framför MMORPG spel. Missuppfatta mig inte, jag gillar MMORPG men det finns en gräns. Det får aldrig komma ivägen för det verkliga livet (vilket i o för sig det helt underbara spelet Dark Age Of Camelot gjorde för mig för lite över 1 års tid i början på 2000 talet men det är en helt annan historia).

He-Man

Den mest klassiska av dom alla. Jag kom över säsong 2 på Sci-fi mässan för ett rätt billigt pris och det är jag glad för men än så länge känner jag inte igen ett enda avsnitt så jag antar att jag bara såg första säsongen som barn. He-Man va nog den hjälte jag hade mest leksaker på som liten och till min stora ånger har jag inte kvar en enda av dessa leksaker idag. Jag kommer ihåg att jag hade Skeletors slott som självklart var den skinande pärlan av alla He-Man leksaker. Andra He-Man leksker jag hade va Clawful, Evil-Lyn, Grizzlor, Leech, Man-E-Faces, Mantenna, Multi Bot, Orko, Panthor, Skeletor, Roboto, Sy-Klone och självklart He-Man och Battlecat. Det är säkert många jag har missat också.

Långfilmen på He-Man med Dolph Lundgren såg jag fram emot när den skulle släppas och jag minns hur förväntansfull jag va på den men ack så besviken jag blev på den när jag såg den. Orko va inte ens med i filmen, en av de stora huvudfigurerna. He-Man, Teela och Man At Arms såg inte alls ut som dom gjorde i den tecknade serien, dom påminde inte ens om dom. Det enda dom hade lyckats med i filmen va Skeletor men det räckte inte för att rädda denna hemska styggelse gentemot en 8 årig grabbs hemska besvikelse år 1987.